Cynismen når nya höjder när marknaden ska försvaras i det nya året. Världsbankens ekonomiska prognos för 2008 innehåller bland annat fortsatt höga världsmarknadspriser på spannmål på grund av att det börjat användas till biobränsle istället för mat. 240 klio majs blir 100 liter etanol eller mat i ett helt år för en person. De kapitalstarka har företräde till varorna som vanligt. Följden antas bli svällande magar och fyllda tankar, för att travestera den gamla scoutvisan.
Men trots att man iskallt räknar med hungersnöd slår banken fast att ingen stat som avreglerat matpriser bör återinföra prisreglering. ”Framgångsrika reformer skulle vara ogjorda och skicka negativa signaler till den privata marknaden” säger man i rapporten. Det känns som vi har hört detta förrut. Fattiga länder ska avreglera hela sin ekonomi och pliktskyldigast skriver man att de rika borde göra samma sak. Det funkar helt enkelt bätttre om den osynliga handen matar folket, menar Världsbanken. Istället för prisreglering och att bygga upp matreserver ska man jobba med finansiella instrument för att ”hedga” [sic] bort problemet. Om inte hedging är att sätta en marknad ur spel så heter jag Paul Potts.
Vad som verkligen borde göras är att vi i OECD-länderna tog vårt ansvar visade vägen. Vi kan inte begära att de fattigaste länderna ska gå i första ledet som kanonmat i det globala reformarbete inom jordbrukssektorn som är essentiellt för någon typ av global rättvisa. Det reformpaket som antogs 2003 leder ingenstans i den här frågan. För vår del handlar det om högre priser på mat och kanske en marginellt ökad arbetslöshet i den ganska lilla del av befolkningen som ägnar sig åt jordbruk. I Afrika innebär en avreglering före vi gjort något åt vår inhumana politik risk för svält och total kollaps av den inhemska matproduktionen. Något som skulle kosta både pengar och liv. Men sen när var ett liv i afrika värt något? EU lägger 53 miljarder Euro på jordbruksstöd medan alla EU-länder tillsammans lyckas uppbåda 47 miljarder i bistånd varje år. Uppenbarligen är vår köttkonsumtion viktigare än att fattiga länders invånare ska få äta sig mätta.
För övrigt är min analys att 2008 blir året då spriten hamnar i fokus. Vin och Sprit kommer att säljas och EU kommer att sitta med skägget i brevlådan i Etanolfrågan klämd mellan rödnästa bönder och arga konsumenter med nyköpta bilar och världens dyraste bränsle. Detta är året då Vladimir Putin blir despot på riktigt och kanske lyckas få ryssarna att sluta dricka rakvatten. Axén Ohlin tar sig ett järn för mycket igen och valfri annan moderat springer hem med barnvagnen. Men, som sagt. Att folk svälter ihjäl i Afrika för att vi bränner deras mat. Det är oklart om det får plats i tidningen när Victoria och Daniel ska gifta sig.
Hela rapporten från världsbanken finns att läsa här
Klicka här om det var intressant så får fler läsa!
Klicka här för att dela med dig på Facebook!
Konflikt: Vida Latina är tillbaka med kommentarer om sydamerika, Slutstadium har kollat sin partitillhörighet och fått ett halvt orimligt resultat, Kim Müller funderar om farliga yrken ger sammansvetsade fackföreningar och stark kåranda som kan användas till både gott och ont. Redundans skriver som vanligt väldigt intressant, denna gång om magasinet NEOs kommande utspel mot ABF.
Andra bloggar om:Politik, Eu, Jordbruksstöd, USA, OECD, Världsbanken, Afrika, Etanol, Sprit, Biobränslen, Miljö och Bistånd
10 kommentarer än så länge
Kommentera
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <pre> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>



Det finns en sak som jat inte fattar i denna diskutionen om jordbrukspriser.
då priserna föll under 60-70 talet så talades det om hur synd det var i U-länderna där alla bönder skulle gå i konkurs och svälta.
nu då priserna höjs så pratas det om alla invånare i u-länder som inte har råd att köpa mat och kommer att svälta.
hur ända in i H-vete ska priserna vara ?????
Kommentar av christoffer 14 januari, 2008 @ 09:04[...] På konflikt: Kim Müller skriver om klasssammansättning, Reciprocity skriver om världsbanken, Redundans skriver om ABF, NEO och borgerlig strategi, Vida Latina skriver [...]
Pingback av Inglan is a bitch « Red Metal 14 januari, 2008 @ 09:34Ja. Det är väl det som är själva poängen med en sund prisreglering. Att bönderna inte går i konkurs och att folket inte svälter ihjäl.
Det är när man låter priserna fluktuera, upp eller ned, som problem kan uppstå. På en världsmarknad som inte var satt ur spel av subventioner i OECD-länder och där inte bränsleproducenter konkurrerade med tomma magar kanske fri prissättning skulle fungera bättre än idag.
Kommentar av Reciprocity 14 januari, 2008 @ 09:37Halv orimligt resultat?
Kommentar av Johan F 14 januari, 2008 @ 14:01En viktig aspekt i sammanhangen är väl ändå att 75 procent av alla fattiga människor i världen (som lever på mindre än en USD om dagen) lever på jordbruket. Det är faktiskt de fattiga som tjänar mest på de höga råvarupriserna.
Kommentar av Björn 14 januari, 2008 @ 22:41Det finns naturligtvis en poäng i vad du säger men jag menar att den effekten är ytterst marginell. Framförallt av två anledningar.
1. De som är så fattiga och ”lever” på jordbruk är då självförsörjande och har inget överskott att handla med (då vore de inte så fattiga).
2. De bor i rurala områden med så dålig infrastruktur att deras eventuella råvaraor inte kan nå någon ”världsmarknad”. Om man inte kan nå en tillräckligt stor marknad gäller andra regler för prissättning. Detta är för övrigt – på lång sikt ett av de största problemen för, speciellt Afrika, om de vill tjäna några pengar på sitt jorbruk eller andra naturresurser. Men men. Det tar vi en annan dag.
Så dessa fattiga personer drabbas av prisökningar på jordbruksvaror som de måste ta in utifrån men får ta ingen eller väldigt liten del av prisökningarna på säljsidan. Det kan vara illa nog om man lever på 1 USD om dagen.
Den största smällen tar nog dock fattiga personer i länder som har en relativt högt utvecklad jordbrukssida och stor urban befolkning. Jag tänker nog främst på flera länder i sydamerika. Där kommer prisökningarna slå igenom och inte komma de fattiga till del för de äger inte jordbruksmarken.
En jordreform i Venezuela, Boliva och Guatemala kanske skulle vara lösningen?
Kommentar av Reciprocity 15 januari, 2008 @ 09:58Du verkar sakna förståelse för grundläggande makro ekonomi men framför allt sakna insikt i vad de verkliga problemen är i Afrika. Jag rekommenderar att du läser på lite och återkommer med dina åsikter.
Kommentar av RA 15 januari, 2008 @ 14:39RA: Utveckla gärna ditt resonemang om min inkompetens. Vad är det jag inte förstått? Jag skulle även vilja veta vad du tycker om Afrikas problem.
Kommentar av Reciprocity 15 januari, 2008 @ 15:36lol ? varför bra med svält, jag svälter varje sec xD
Kommentar av greta nilsson 11 mars, 2008 @ 11:50[...] konflikt: Red Metal skriver om maskning, Syrran kräddar UMR, Reciprocity skriver om reklam och Slutstadium skriver om SD [...]
Pingback av De förlorade och ambassadörerna « Kim Müller 28 juni, 2008 @ 10:47